onsdag 26 augusti 2009

Vem är boven...?

Först satte man dit personerna bakom The Pirate Bay. Man har även snokat rätt på enskilda fildelare och skrämt upp dem.

Nu väljer man att rikta kanonen mot internetlverantörerna som förser exempelvis Pirate bay med kapacitet.

Man har även börjat inrikta sig på hubägarna på sk DC-program. En hub är för att enkelt förklara det en "telefonväxel". Dator 1 kopplar upp sig mot dator 2 via en "hub". Dator två låter dator 1 hämta film eller musik och bjuder igen genom att låta dator 1 hämpa prylar från Dator 2. Vi kan även döpa dator 1 och 2 till Svenssons och Anderssons PC hemma i lägenheten.

Huben är lite som budfirman som kör varor mellan två olika adresser.

Att ge sig på hub-ägarna är samma sak som att ge sig på exempelvis en internetleverantör för att användaren fildelar. Eller att sätta dit Volvo för att Pelle kör rattonykter i en bil de tillhandahållt. Eller sätta dit Åhléns för att de sålt en brödkniv som Agneta stack ihjäl Birgitta med i ett svartsjukedrama.

Jag anser att upphovsrättsinnehavaren har rätt till sin ersättning. Det är en självklarhet.

Jag anser dock att jakten på fildelare, internetleverantörer eller hubägare bedrivs på ett sätt som både hotar integriteten och yttrandefriheten. För vart går gränsen? Den tänjs hela tiden. Dessutom sitter människor och granskar vad som sker på nätet = mänsklig faktor.

En vacker dag kan det eskalera till att du får ett nej till ett jobb för att det visar sig att någon sålt information om ditt internetanvändande till arbetsgivaren om att du är vänsterpartist eller njuter av strypsex.

Jag vet att jag drar det till en ytterlighet, men det är dessa principer man leker med.

Over äääänd out.

1 kommentar:

Majsan sa...

När jag var hos tatueraren idag kom vi på tal om just detta med hur vi har det i Sverige.. dels som personer (vi tror vi är så öppna och spontana... "Kom gärna och hälsa på... men ring först och boka tid") och dels hur Sverige är som samhälle.. Ett mycket givande samtal där vi var överens.. Vi får inte vara individer, får inte tjäna pengar så vi kan unna oss det lilla extra vi förtjänat, sjuka skall kasseras och arbetssökande skall jagas och skuldläggas.. osv... osv..

Ibland måste man dra saker till sin spets/till ytterligheter.. men svensken knyter handen i byxfickan, samlar mod till lunchrasten och släpper sin irritation där och inte på offentligt möte.. ("Nej.. fy.. vad skall andra säga.. men framför allt.. jag måste ju ta ansvar för mina åsikter... ")