fredag 21 augusti 2009

Kisseribekymmer i svininfluensatider

Det slog mig idag att om man sitter ner och kissar lider man större risk att drabbas av nöff-nöff-influensan. Där ligger jag i riskzonen därför att jag just sitter ner och kissar.

Detta brukar för övrigt betraktas som omanligt samtidigt som väldigt många kvinnor verkar uppskatta när män sitter ner och urinerar. Cooolt med motsägelser. Man eller kvinna? (låter som ett samtalsämne från friidrotts-vm)

Jag önskar i alla fall i dessa tider att jag kunde stå upp. Det skulle ju minska risken att drabbas av den nya influensan. Om än mycket marginellt. Men många bäckar små...

Men nu kaaaaan jag ju inte stå upp!

Varför kan du inte stå och pinka, undrar du.

Jo, av någon anledning får jag alltid en obehaglig och oberäknelig spridning på strålen. Detta resulterar i att jag, om jag någon gång försöker stå upp, tvingas sanera toalettutrymmet, alternativt byta byxor, skor och strumpor efteråt och det vill jag ju inte. En gång gjorde jag ett undantag. Det var på T-centralen i Sthlm, men det var för att det satt avlämningar från behov nummer 2 på toaringen. Då stod jag där med min 7-delade stråle och tänkte inte alls på någon saneringsinsats efteråt.

Mitt bidrag till att minska spridningen av influensan a´la gris är alltså: Stå upp och kissa! Kvinna som man!

Detta borde även skapa nya arbetstillfällen då städning av offentliga toaletter kommer behöva genomföras oftare.

Jag är briljant ibland! Som ett eko in i eeevigheten.

1 kommentar:

Anonym sa...

Haha, ja jisses sicket bestyr det blir för en pink.

Finns ju en toavers:
Vem é du din jäkel
som pissar brevé?
E ögat ditt skevt
eller picken din sné?
Sätt dig på knä
och lägg den på kant
så trillar nog strålen
i så galant.

När sonen var liten ritade jag en spindel ganska långt ner i toan med spritpenna. Blev lite sport o pinka då. Träff varje gång! Kom aldrig mera utanför!

Susanne