Du är fast i Legoland!

Pengar är den vanligaste orsaken till bråk i förhållanden har jag läst. Och jag tycker mig kunna se att det är ett ganska vanligt ämne att bråka om runt om i världen. Även om man sätter titeln olja på det i vissa fall är det ändå pengar i botten. Men vad är då pengar egentligen?
Papper och metall skulle jag vilja påstå och det skulle lika gärna kunna vara plast, eller lego.

Det fungerar ju trots allt så här att man pressar ett visst antal sedlar och mynt som ska finnas i omlopp. Det får inte finnas för mycket för då mister pengarna sitt värde. Dessa pressade pappersbitar byter vi sedan mot mat, kläder, sprit, knark, bilar, resor och blöjor.

- Vassego, här får du en papperslapp av mig.
- Tack, här får du en brödlimpa av mig.

Allt är frid och fröjd och alla är glada.

Lägg till detta att man kan byta sina pengar (papperslappar) mot en papperslapp som är en del av ett företag (aktie) som nu för tiden är ettor och nollor i ett gigantiskt datasystem. Detta värdepapper som man just bytt till sig kan öka eller minska i värde. Lite som ett lotteri. Men då ska man veta att här är det ingen käck gotlänning som drar färgade bollar, utan här är det främst gubbar i slips som gissar, känner och analyserar kring hur mycket ditt papper ska vara värt. Behöver jag påminna om att det handlar om hur många papperslappar ditt papper är värt?

Låt säga att papperslapparna var lego istället. En liten röd bit är värd si, en liten grön är värd så. Sedan kan man ha större bitar i andra kulörer. Då är man rik.

Tänk nästa gång du ser Anders Borg tala om den Svenska ekonomin att han talar om legobitar. Så många gröna till kommunerna. Så många röda till de arbetslösa osv.

När du nästa gång ser en VD med rynkad panna säga att företaget inte går så bra som man hoppats. Tänk då att någon har tagit för många blå bitar från hans legolåda.

Varför inte gå in till närmaste bilförsäljare och fråga hur många gula bitar han ska ha för Opeln i hörnet?!

Det trista i kråksången tycker jag är att vi i dagsläget allt för ofta inte ens får se våra legobitar för nu har allt blivit datoriserat. Nu är det bara siffror på en datorskärm som snurrar runt i cyberrymden. Inte ens en fet legolåda kan man stoltsera med.

Det jag vill säga är att vi är fast i ett ganska meningslöst system där vi byter legobitar med varann. Tänker man på det så är det ganska intressant att folk kan tycka att fotbollsspelare eller musiker inte har ett ”riktigt jobb”. Vad är på riktigt egentligen?

Nej, det viktigaste av allt är nog det att man har en sysselsättning man trivs med och att man har en fritid som gör en lycklig. För inte vill man väl hänga upp sitt liv på giriga människor som vigt sitt liv åt legoland.

Släpp fångarna loss det är vår!