Det är förkastligt, urdumt, fegt och oansvarigt.
Att IF Metall med LO-bossen i spetsen tillåter lönesänkningar för att som de säger "rädda jobben". Detta är en urkorkad metod som är extremt kortsiktig. Tanken är att man sänker arbetstiden till 80% och på så sätt också får ner lönerna 20%.
Vad händer när man gör detta?
Dels minskar man arbetskraften med 20%. Ett produktivt bortfall vilket kostar mer än man tror. Detta kommer direkt att drabba industrin som till viss mån kan försvara sitt agerande genom att åberopa minskad efterfrågan på deras produkter i kristider. Kortsiktigt.
En annan påverkan är den på köpkraften. Sängta löner gör att konsumenten håller hårdare i sina pengar och handlar mindre vilket i sin tur gör att efterfrågan på produkterna minskar än mer. Vad kommer detta innebära? Varsel? Nerdragningar? Ett gigantiskt domino a´la moment 22 skulle jag vilja säga.
Ett slag direkt mot arbetstagaren är att denna kommer få sänkt a-kassa och sänkt ersättning från försäkringskassan. Detta blir en direkt konsekvens. Ingen på IF Metall eller i LO-borgen kan garantera sina medlemmar arbeta framöver. Inte heller kan man garantera att medlemmarna förblir friska. Tänk dig själv att du går ner till 80% i lön och efter en tid blir du sjuk eller arbetslös. Då grundar sig din ersättning på den nya, lägre lönen. Det är en skam att man gått med på ett sådant avtal.
Vad som gör mig än mer upprörd är man samtidigt vill hävda, både från fackligt (läs: LO, IF Metall) håll och (självklart) från arbetsgivarorganisationen Almega, att chefers löner och bonusar inte ska påverkas på samma sätt. Man vill genom fina ord och fraser få oss att tro att det inte är samma pengapung.
Det ÄR samma pengapung. Ledande chefer ska om ovan överhuvudtaget ska genomföras dra samma strå till stacken, om inte mer. Det är rent ut sagt förnedrande att människorna på toppen skulle vara skonade i den ekonomiska krisen vi ser idag. Men vad är nytt under solen?
Jag avslutar med att citera ett inlägg från ett fackligt forum på nätet:
"Almegas VD Jonas Milton skriver att uppgörelsen mellan IF Metall och Teknikföretagen ska bana väg för nya avtal i framtiden, där parterna på arbetsmarknaden kan lämna bakom sig centrala löneavtal och diskussioner om vem som ska sätta det så kallade märket.
Jag påstår att Jonas Miltons trovärdighet är starkt skadad, pga att han ensidigt ser detta som en lösning för hans intresseorganisation och inte tar ett samhällsansvar."
fredag 6 mars 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
atlast.jpg)
3 kommentarer:
Sant, men samtigigt kan man vända på myntet. Att bara se till sig själv och sin egen lön och inte tänka på andra än egoistiskt. Att gå ner till 80% arbetstid för att rädda jobb är en självklarhet i min värld. För vem vet om man själv skulle fått sitta kvar på sin stol om man vägrade sänka arbetstiden? Sen kan jag hålla med om att IF-Metall rent centralt inte ska skriva ett sånt kontrakt. Det är någon som IF-Metallarna kan förhandla om själva lokalt på sina arbetsplatser.
Vem säger att detta räddar jobb och inte bara sätter folk riktigt i skiten? Facket ska finnas till för att arbeta långsiktigt. =)
Sant, facken ska inte gå med på vad som helst och jag tycker att IF-Metall centralt gjorde fel som gick med på detta. Men rent lokalt kan det vara det som avgör om folk får gå eller stanna och då tycker jag att varje människa ska ställa upp på det. Solidariskt. :)
Skicka en kommentar